Työturvallisuuskeskus - Buller och vibration

Buller och vibration

Buller

Buller är ljud som mänskan upplever som oangenämt eller störande. Bullernivån anges i decibel. Buller är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade problem.

Till de vanligaste bullerorsakerna hör olika maskiner och anläggningar. Bullret alstras av vibrerande fasta ytor på maskinerna samt av strömmande vätskor och gaser.

Impuls- dvs slagbuller innebär buller som uppstår plötsligt och utgörs av flera kraftiga slag eller stötar, som varar kortare tid än en sekund. Impulsbullret kan indelas i tre huvudkategorier: objekt som slår mot varandra, gas som expanderar och elektriska urladdningar

Infra- och ultraljud är ljud som örat inte uppfattar. Med infraljud avses ljud vars frekvens är lägre än 20 hertz. Ultraljudets frekvens överstiger 20 000 hertz. Infraljud orsakas bl a av ventilations- och kompressionsanläggningar. Ultraljud används bl a vid plastsvetsning och rengöring av metall.

Om de ovan nämnda bullernivåerna överskrids skall arbetsgivaren utreda orsaken till att gränsvärdet överskrids och göra upp ett bullerbekämpningsprogram. I programmet skall man ta upp de åtgärder med vilka bullerexponeringen kan reduceras. Arbetsgivaren skall också handleda arbetstagarna i fråga om buller, anskaffa hörselskydd för arbetstagarna, förse bullerzonerna med behörig märkning och låta undersöka hörseln hos de arbetstagare som regelbundet exponeras för buller.

Bullerproblem

Vi är alla olika känsliga för buller. För vissa personer kan hörseln försämras redan vid ca 75 dB(A). Exponering för kraftigt buller kan orsaka tillfälligt nedsatt hörsel som efter vila dock återgår till normal nivå. Upprepad, tillfälligt nedsatt hörsel kan dock leda till men som orsakar en bestående bullerskada.

Långvarig vistelse i buller kan leda till bestående skador på innerörat och permanent försämra hörseln. Bullret kan också orsaka mental belastning, irritation och försämrad prestationsförmåga. Bullret kan leda till att örat inte uppfattar andra ljudsignaler, t ex varningssignaler, varvid olycksrisken ökar.

Om bullret är tillfälligt återhämtar sig hörseln vanligtvis. Kontinuerlig exponering för buller som överstiger 90 decibel leder nästan alltid till bestående hörselskada. På uppkomsten av bullerskada inverkar bullernivån, exponeringstiden, ljudenergins fördelning på olika frekvenser, bullrets art och den individuella känsligheten. Utöver risken för försämrad hörsel löper man risk för tinnitus, dvs att det ringer, susar eller knäpper i huvudet eller örat.

Mänskans hörsel avtar med åren. Ärftliga faktorer avgör hur snabbt denna process framskrider. Många exponeras för buller också på sin fritid. Dessutom påverkas hörseln av levnadsvanorna, t ex rökning.

Vibration

Vibrationer innebär att det förekommer vibrationer i fasta stycken, som fortplantar sig till mänskans hela kropp eller endast till händerna. Hur kraftiga vibrationerna är anges som acceleration eller decibel. Vibrationsfrekvensen anges i hertz.

Vibrationerna kan minskas genom att

avlägsna vibrationskällorna eller minska deras styrka
undvika resonans
isolera vibrationerna.

Vibrationer som drabbar händerna

Vibrationer som drabbar händerna orsakas antingen av upprepade slag med ett handverktyg, t ex olika slags mejselhammare, eller av roterande rörelser, t ex med en slipmaskin.

Hur skadliga vibrationerna är beror dessutom på arbetssättet. Kraften mellan verktyget och handen inverkar avsevärt på de vibrationer handen utsätts för.

Kroppens leder och vävnader dämpar effektivt skakningar. De skakningar händerna utsätts för kan dock orsaka skador på blodcirkulationen, nervsystemet och stödvävnaderna. Symptomen kan förekomma enskilt eller tillsammans. Det vanligaste symptomet är att blodkärlen partiellt dras samman, vita fingrar, varvid händerna då de utsätts för kyla övergående blir vita och tappar känseln.

Symptom på störningar i perifera nervsystemet är bl a att de övre extremiteterna domnar nattetid och att muskelstyrkan avtar.

Tack vare automationen och de allt bättre verktygen och arbetsmetoderna har de negativa följderna av vibrationer och skakningar minskat klart.

Vibrationer som drabbar hela kroppen

Vibrationerna sprids till hela kroppen från arbetsmaskinen via underlaget som maskinen står på eller via sätet. Betydelsefullare än de vibrationer som orsakas av maskiner är lågfrekventa vibrationer och oscillation som orsakas av ojämna och sluttande underlag.

Hela kroppen påverkas av vibrationerna, direkt mekaniskt och indirekt via nervsystemet. Då mänskan står på ett vibrerande underlag rubbas balansen eftersom vibrationerna stör samverkan mellan extremiteterna och musklerna. Man har också konstaterat att andningen accelererar, blodtrycket stiger och produktionen av inresekretoriska hormoner ökar. Svajande arbetsmaskiner i kombination med vibrationer inverkar skadligt på ryggen eftersom de slag som kommer från underlaget riktas mot de osymmetriskt belastade kotmellanskivorna.

Vibrationerna i ett fordons styrhytt påverkar förarens hela kropp och dessutom synskärpan, koordinationsförmågan och den allmänna prestationsförmågan. På vibrationerna inverkar utöver fordonets konstruktion också körbanans skick och hur tungt fordonet är lastat.

Hur skadliga vibrationerna är beror bl a på vibrationsfrekvensen och styrkan, hur lång tid personen utsätts för vibrationerna/dag, antalet pauser i arbetet, arbetsmetoderna, den kraft som behövs i arbetet och dess riktning, armens och kroppens ställning samt vilket slags arbetsmaskin det är fråga om.

Primärt ansvarar den som planerar och tillverkar fordonet för att vibrationerna dämpas. Detta kan t ex ske genom att samordna valet av förarsäte med valet av fjädring och vibrationsdämpning. Föraren kan påverka vibrationerna genom att se till att sitsen är i skick och genom val av rätt körstil.

Vanligtvis kan man inte undgå vibrationer. Vissa anläggningar är av den arten att de alstrar vibrationer. De vanligaste vibrationskällorna är masströghetskraften, slag och stötar, friktion samt elektromagnetiska krafter.